Orden är Robert Brobergs. Han är nog den artist som jag har haft svårast att veta hur jag ska förhålla mig till. Vissa texter som han har gjort är mästerliga, medan andra är rent pinsamma. Han är en berg-och-dal-bana för att använda hans egen favoritmetafor.
Själv vitsar jag helst när jag inte är för glad. Det har nog den här bloggen visat många gånger. Jag är ingen optimist. Och ingen pessimist heller. Det som är sorgligt med alla optimister är deras syn på det pessimistiska. Men jag antar att Robban har en poäng ändå. Fast videon är ju förfärlig:
"Ajabaja", lyder deras slogan
men den lyder inte jag
ställer istället frågan…
(Robert Broberg)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar