Den alldagliga händelsen med boken i bokhyllan

Så var det gjort! Jag kan inte minnas när jag sist gjorde det. Det har liksom inte funnits anledning. Varför gå över ån efter vatten? Varför läsa skönlitteratur på engelska?

Många är det väl annars som på originalspråk läst om den där glasögonprydde engelske pojken som går på en fin elitskola och lär sig trolleritrick. Det har inte jag. Men däremot läste jag nyligen färdigt en helt annan bok om en helt annan pojke som går på en helt annan skola och lär sig helt andra saker. Han försöker förstå den obegripliga – verkliga – världen! Sånt lockar mig långt mycket mer än flygande trollspön och viftande drakar.

Boken som jag pratar om är "The Curious Incident of the Dog in the Night-time". Den ingår som obligatorisk litteratur i det som jag just nu läser, nämligen en kurs i det mycket svårdefinierbara ämnet specialpedagogik. Kopplingen är att huvudpersonen har diagnosen Aspergers syndrom och går därför på en specialskola.

Läs den – på ett lättillgängligt språk!

Men varför läste jag då den på engelska? Jo, något annat hade varit att gå över ån efter vatten. Den fanns redan i bokhyllan hemma.

han hör vad vuxna säjer, han hör dom tänka nåt tvärtom
och han har bestämt sej, jag ska aldrig bli som dom
(Stefan Sundström)